Bokmässan i Göteborg. Ett nödvändigt ont?

Bokmässan är passerad, även detta året. Bokmässan i Göteborg är fortfarande en av de riktigt stora bokhändelserna och drar massor av besökare, både yrkesmänniskor, författare, drömmare och bokälskare. Och så klart alla som jobbar på bibliotek och med utbildning. Inte att förglömma.

Gothia Towers och Svenska mässan

Under några intensiva dagar i slutet av september samlas alla i de slitna och ruskigt fula mässhallarna intill Gothia Towers. För att titta, lyssna, lära, göra fynd, spana på kändisar. Medan mässan för oss så kallade proffs mer liknar en firmafest där vi, ensamma och isolerade och plågade författare, äntligen får komma ut ur våra skrivarlyor och möta våra kollegor och konkurrenter, sippa bubblor och ta selfies och stå på scener där vi ska säga kloka saker och ha ny snygg stass på oss. Men också signera våra rykande nya heta böcker och möta våra följare, bokbloggare och läsare.

Måste man som författare vara på Bokmässan?

Svaret är faktiskt nej. Det måste man inte. Det finns flera författare som väljer att verka i det fördolda och som sällan eller aldrig syns ute i vimlet, men som ändå skriver sina böcker och säljer. Ni vet vilka jag menar. Mystik kanske är en ny trend?

Men de flesta författare tar sig ändå till Bokmässan, gör sina 80 arbetstimmar på 4 dryga dygn, de flesta ståendes på det människoätande golvet. De erfarna i bekväma jympadojor. De riktigt tuffa i glansiga blåsor och skyhöga klackar.

Det var färre utställare detta året på Bokmässan men som Boktugg konstaterar så kräver det ändå att du susar runt som en galen geting för att hinna med allt. Framför allt alla seminarier och scener. Är du utgiven författare med en ny färsk doftande bok lagom till mässan har du ofta ett digert program av scener och signeringar som ska klaras av. Och sen, det sociala så klart.

Bubbelmingel hos kollegor i tjusiga sviter på hotellet, vinmingel på mässgolven, releaser och sen det eviga Park tills natten blivit morgon.

Säljer man mycket böcker på bokmässan?

Svår fråga. Några gör det. De allra flesta inte. Det är inte för försäljningen man är där, varken som författare eller förlag. Det är för att synas, att marknadsföra de nya böckerna, serien eller sitt eget varumärke. Jag gissar att det är endast några få förlag som kommer från mässan och faktiskt har gjort en vinst.

I år var det visserligen flera förlag som sa sig ha slagit sina gamla säljrekord. Men det säger inte att man gick med vinst.

Sen får man inte glömma att våra läsare inte bryr sig det minsta om vilket förlag du ger ut dina böcker på. Bara vem du är och om dina berättelser är något att ha.

Boksmälla, mässpest och mässdepp

Bokmässan precis som andra mässor är intensiv, jobbig och stressande. Det är svettigt och usel luft, trångt, kö till toa, trista mackor och när de inte är trista grymt dyra. De flesta som arbetat sig igenom en bokmässa kommer hem med ryggvärk, plattare fötter än innan och en hejdundrande infektion och en röst som kastat in.

Några vågar prata om den tunga mässdeppen som kommer efter att ha stått vid ett signeringsbord och knappt signerat en enda bok av sin nya bebis, knappt sålt en endaste heller och sett andra kända och glamorösa författare passera med sina glittrande kollegor och hov på väg till nästa lysande scen med fotografer i hasorna, direkt från kilometerlånga signeringsköer och fullsatta seminarier. Man kan bli nedslagen i skoskaften för mindre. Författardrömmen bleknar hastigt.

Vad handlar bokmässan om? Egentligen.

Jag skulle vilja påstå att den handlar om möten. Energier och inspiration. Att möta andra författare, få prata om det vi brinner för med andra som också brinner, att få nörda helt enkelt. Träffa sina förlagskollegor som man för det mesta inte ser på ett helt år i taget. Men givetvis också möten med läsarna.

Att få prata med sina läsare, ge tid till, svara på frågor, är oerhört givande. Och lärorikt. Framför allt för att författandet är ett väldigt ensamt yrke där du sitter timmar i sträck med enbart påhittade figurer som ditt sällskap. Inte underligt att somliga av oss är mer hel än halvgalna. Och att du sällan eller aldrig får någon respons på ditt skrivande, knappt ens som recensioner, eftersom de minskar allt mera. Dina bekanta och vänner och beundrande följare tar ändå för givet att du vet att det du skriver är jättejättebra. Även om du aldrig får höra det.

Så njut av möjligheten att möta dina läsare. Förvänta dig inte kilometerlånga signeringsköer om du inte heter Jan Guillou eller Camilla Läckberg. Förvänta dig inte fullsatt salong nedanför ditt scenframträdande om du inte har ett ämne eller ett namn som är superhett just nu. Eller råkar sitta tillsammans med någon som är det. Njut av myllret, stämningen, utbudet. Se och lär.

Årets bokmässa är lika snabbt glömd som den förra och alla har redan börjat boka hotellrum till nästa, trots att de nyss hävdat att den här den var banne mig den sista. Aldrig mer. Om jag var där? Nej, inte detta året. Det kommer fler … Och då ses vi igen 🙂

Happy writing

Ingrid

Jag har arbetat som lektör och coach i dramaturgi och historiebyggnad i ett flertal år genom Storydoktors och är självklart medlem i Lektörsförbundet. Flera av mina ”patienter” har blivit publicerade. Vill du anlita mig? Kontakta mig på ingrid@ingridelfberg.se eller på Facebook.